I morse kom älsklingen hem
Ni skulle sett vilka glädjespratt Joel gjorde!
Och vilka leenden
:0)
Godiskillen
Och själv var jag rejält lycklig över att ha honom hemma igen
NÄSTAN så jag fällde några glädjetårar
När vi ätit frukost var det bara att börja tömma släpet
Jag som precis fått ordning i huset, nu står det grejer mest överallt
Men nu har vi att göra några dagar
Sen var det bara att åka till Hudiksvall och lämna kärran
Fick passa på att handla också
Sen åkte vi hem och jag började plocka fram till lunch
Kände mig lite nere, och när vi satt oss för att äta började
tårarna rinna
Mattias fattade först inget, men kom snart på vad det var
Min Pappa <3
Som nu blivit så ensam
Man ska inte överleva sina barn, så är det bara
Om sen barnet är 1 år eller 44, så ska man inte det
Det gör så ont i mig att veta hur ensam han blivit, allra helst
nu när jag dessutom flyttat 90 mil uppåt landet
Jag trivs verkligen här uppe, huset kommer bli så fint
och Mattias förundras nog över alla idéer jag har om förändringar
Det behövdes en kvinnas hand
Det är redan väldigt stor skillnad
Men nu kom jag av mig
Igår var Mattias och hans vuxne son Daniel hos Pappa
och i min brors lägenhet för att hämta saker som skulle med upp
Pappa ville bjuda på restaurang, men dom hade inte tid
eftersom lägenheten skulle besiktigas
Det blev jobbigt för mig, jag förstod hur gärna Pappa ville detta
Så blev det för mycket och det rann över
Det gjorde det flera gånger sen, och tack gode gud för min underbara sambo
Min älskade sambo, och blivande make :0) <3
Jag vet inte riktigt hur jag ska komma vidare i min sorg
Det är bara 4.5 månad sedan Anders dog, det är kanske normalt
att känna såhär
Tänkte söka på nätet efter någon form av sorggrupp
Träffa likasinnade som förstår
Har ju min "bakjour" som alltid stöttar, puss till dig gudmor ;0)
Men fan, det känns som om vi inte reder ut detta!
Så jag får kolla runt lite
Här kommer en bild som är tagen precis efter begravningen
"Familjen" kallas detta Falckgäng från Lund
Men det fattas en medarbetare, en ambulanssjuksköterska
Det är hans begravning "familjen" varit på
Min storebror
Anders
Tack alla ni som var med och sa farväl
Extra stort tack till ÅN som fanns där för oss
STOR kram till dig
Tack till Emma som jag fick bilden av
Nu avslutar jag med en bild på glädjen
Du är starkare än du tror, du kommer att ta dej igenom detta,det finns ingen tidsbegränsning på när sorgeperioden är slut, låt det ta tid, det kommer att ljusna, sakta MEN säkert. Du har så mycket glädje att fokusera på, låt den ta överhand när det känns tungt.Kram L8
SvaraRaderaHej min vän.. Vi har gått igenom i stort sett detsamma som du.. Oki han va inte min bror men så nära man kan bli utan blodsbandet.
SvaraRaderaJag förlorade min farmor för drygt 20 år sen. Det va sorgligt. Tyvärr har den sorgen vuxit sig starkare o starkare.. Lillemor dog 2001..min älskade svärmor ochvän..och sen dog Ulrik. Mattias bror min vän.. Vi saknar otroligt mycket.. Ibland e man förbannad och frågar sig varför. Förbannat livet som e så jävla orättvist.
Jag blev så ledsen med dig när din bror Dog av nåt som en jag känner
överlevde. En gammal gubbe som inte ändå har nåt att leva för enligt han själv.. Orättvist? Ja det tycker jag verkligen..
Trösten i det hela är att man till slut lär sig leva med det hela.. Det kommer ändå vara jobbigt på olika högtider.. Men man kommer igenom det oxå.